Det pågår. De flesta mornar knattrar jag en stund. Om det blir bra, det vet jag ju inte. Men som det så ofta vittnas om är det inte poängen just nu. Att försöka väva fram berättelsen är det som jag gör. Att stuva om och förbättra, det är ett annat skede. Monika Fagerholm talar om att blåsa upp ballonger, att...

I går kom vi i väg på en tripp till Ljungby. Begravningsmuseet är stängt till september, men vi åkte ändå. Det kändes bra. Jag behövde gå runt. Ta bilder. Röra mig i staden. Vid huset där min karaktär bor. Få mer lokal känsla. Inte för att jag måste ha det för själva textens skull. Den behöver inte vara "sann" eftersom...

Läser en rubrik på DNs web, "väcker kontrovers". Reagerar. Delar med några vänner. Får svaret från någon av dem att de tycker det är lite poetiskt, att k:na har schwung, jag tycker det är fult - för det känns fel. Och vi pratar om språkets utveckling och huruvida saker ska vara "rätt och fel".

I dag har jag till slut och äntligen läst ut Albert Camus Människans revolt, varav jag förstod mycket - men inte allt. Det var inte en lätt läsning, det ska erkännas. Så det känns rätt skönt att kunna lägga undan boken. Läsa något annat, kanske inte enklare, men i alla fall något nytt.

Har skrivit om mornarna nu. Känner att det finns saker att skriva och upptäcka med min karaktär och hennes liv. Vill besöka platsen dock, igen. Men har nu också nått ett punkt där jag har lite svårt att ta mig vidare. Det håller liksom emot just nu, som att jag inte vet vart jag ska. Får se om det ändå går....

Vi körde till Tjörn i går. Till Skärhamn och Nordiska Akvarellmuseet för att vara exakt. Huset i sig imponerade inte särskilt, men där inne fanns en väldigt fin utställning med Hundertwasser. Bland annat en målning som han kallade något i stil med Den revolterande människan, eller liknande. Fotade skylten, men lyckades tydligen knäppa av vid fel...

I dag lyssnade vi på en inläsning av Dostojevskijs Vita nätter, en lagom lång läsning för att köra till Tjörn. Den utspelar sig under fyra nätter i S:t Petersburg och följer berättarens febriga kärlek till en kvinna han möter på gatan. Det är en ganska märklig historia, en särskild form av naivitet som omgärdar personerna i den, både...

Är handledd. Det är ju ett fint namn. Någon som du kan hålla i handen. Nå, riktigt så nära och intimt är det ju inte - men det är ändå lite så det känns. Att du inte är ensam. Handledningen med Fagerholm var givande. Det kändes som om jag fick stöd i tankar jag hade, utan att ha uttalat dem...