Bröderna Karamasov
En sådan där "måste-läsning" som betalar sig.
Det största problemet med ryska romaner är förstås den för mig främmande läggningen att kalla alla för två eller tre namn. Det är ganska klurigt att hänga med, men om man släpper det så ger det sig allt eftersom. Och det är ju en inte helt kort text, om man säger så, vilket ger god tid att vänja sig.
Det är en njutbar läsning, en mustig, ordrik och ofta rolig berättelse om de tre (eller fyra) bröderna och deras skrupelfria suput till far. Mycket av det som karaktärerna brottas med framkommer i dialog eller långa monologer. Och de underliggande temat är moral, hur människan ska handla och varför. Det är, precis som jag konstaterar i läsningen av Camus Människans revolt, en ganska tidsbunden tematik. Vad händer när vi inte använder eller kan använda kyrka och religionen som samhällelig stomme och motiv för våra handlingar? Vad ska motivera vad som är gott och ont? Må hända är vi på väg i någon form av cyklisk rörelse där vi behöver stöta de här frågorna igen på ett likartat vis. Och så klart är frågor om brott, straff, moral, gott och ont alltid aktuella.
De roligaste sakerna jag tar med mig från läsningen är att alla kallades "lilla duva", att en karaktär hette "Smuts-Lisavjeta" och att en person hade ett ansikte som tydligt skvallrade om hemorrojder. Kan ju inte låta bli att undra hur ett sådant ansikte ser ut. Får anta att Dostojevskij visste detta.
Baksidestext / Om boken:
Händelserna kretsar kring mordet på Fjodor Karamazov, godsägare och far till tre eller egentligen fyra söner. Patriarken, egoisten, den hänsynslöse gamle saknade inte fiender. En av hans söner misstänks för mordet. Dmitrij är oskyldig men känner ändå skuld, eftersom han faktiskt önskat ha ihjäl sin far.
Bröderna Karamazov [utgiven 1879 -80] är mästerverket som fullbordar Fjodor Dostojevskijs författarskap. Färdigställd bara ett år före hans död, sammanfattar romanen de perspektiv han brottas med i alla de stora böckerna. Teman som brott och straff och det godas och det ondas kamp uttrycks här i termer av en frihetens förbannelse som många år senare skulle komma att kallas existentialism.
I översättning av Staffan Dahl.
- Författare: Fjodor Dostojevskij
- Titel: Bröderna Karamazov
- Utgiven: 1879-80
- Förlag: Flera, Modernista och Wahlström & Widstrand