Rätt och fel
Läser en rubrik på DNs web, "väcker kontrovers". Reagerar. Delar med några vänner. Får svaret från någon av dem att de tycker det är lite poetiskt, att k:na har schwung, jag tycker det är fult - för det känns fel. Och vi pratar om språkets utveckling och huruvida saker ska vara "rätt och fel".
Själv skulle jag ha skrivit "skapar kontrovers". Jag tror helt enkelt att JAG känner att en kontrovers inte är någon som går att "väcka". Att den skapas mellan två parter. Jag förstår att det är en känsla och inte en språkregel, jag har inte rätt i frågan. Hur som helst: Jag tänker att språk kan få utvecklas, sticka i ögonen - men det känns inte helt meningsfullt om det beror främst på okunskap, och nej, många journalister är inte superbra på språk och svenska, och då känns utvecklingen som att den sker från en lite trist bas. Jag tycker också att det är skillnad på vad man skriver lite här och var och vad man skriver i en av de främsta morgontidningarna.
Jag bryr mig ju inte EGENTLIGEN, men tänker att det här sitter ihop med det ökande bildnings- och kunskaps-föraktet, där man ska kunna få gå på känsla kring lite vad som helst, som klimatförändringar, eller för all del inom politiken (så har det kanske alltid varit där dock, är kanske en del av poängen - men fan så irriterande att t.ex. inte bygga skolpolitik på forskning och fakta ... jaja).
Jag är mycket för att språk ska utvecklas, och att det inte gör något om saker som bara är regler för reglernas skulle släpps.
Men det sker något när folk inte har en känsla för olika ords valörer, när språket blir fattigare, att ord är olika hjälper oss ju också att förfina vårt tänkande. Att kunna tänka avancerade nya tankar bygger ofta på nyanser. Så jag bryr mig väl mindre om i fall folk kan skilja på de och dem, än att folk inte längre kan innebörden i olika ord, har synonymer, och så vidare. Förresten är synonym ett ord jag blir lite osäker på. För synonymer är ju inte alltid "rätt", oftast inte, och när man byter ord kan det ske en liten förskjutning i innebörden, eller bara i tonen ... Hur exakt måste en synonym vara för att vara en synonym? Och vad heter det annars?