Samtalen

Den här veckan har jag haft tillfälle att tala om skrivande flera gånger. På måndagen (också kallad annandag påsk) så träffades jag och min skrivvän J i appen Clubhouse för andra gången för att ge något som kallas "Dansk feedback". Det går ut på att en person läser något och någon eller några andra ger direkt respons. En modell de tydligen använder på den danska författarutbildningen, och tydligen (fast det är ett rykte) i princip bara. Fördelen är att du får den snabba läsning som de flesta texter får av "riktiga" läsare. Vi som går utbildning nagelfar ju det mesta. Jag tänker att båda typerna av läsning har sin funktion. Hur som helst läste J och jag gav respons, och det var kul. Det var fint att höra någon läsa live, och det fanns något att spegla, säga hur jag förstod saker. Det blir ju till sin natur ganska fragmentariskt. Men ger ändå något.

På onsdagen så sågs jag och tre andra skrivande personer för vårt varannan-veckas möte på en timme med start redan kl 8.15, och det är i all enkelhet givande. Vi talade om processer för manusskrivandet, bland annat. Och i går kväll deltog jag i ett samtal som kallas just "Processen" i Clubhouse tillsammans med tre andra skrivande personer.

Vilken rikedom ändå. Särskilt i en tid där människor har svårt att ses på riktigt. Jag samlade mig också och skrev en respons på den respons jag fick som jag hade svårt att hantera. Det kändes lite läskigt, men också bra. För jag kunde ju skriva allt jag tyckte var bra också, men även på ett pedagogiskt vis skriva det jag inte tyckte funkade. Fick ett bra svar tillbaka. I går gick även min ansökan till den avancerade fördjupningskursen iväg. Det visade sig att den måste skickas per post i tre exemplar. Var jag inte riktigt beredd på, men hoppas nu att posten ska klara av att leverera att brev från mig i Helsingborg till Lund på en vecka. Litar inte på posten.

Ansökningen skulle ge svara på tre frågor: 

• Hur du vill utforska ditt litterära skapande i relation till relevanta teoretiska perspektiv.
• Hur dina frågeställningar ska relateras till och kan fördjupas i det litterära arbetet.
• Ditt förhållande till reflekterande praktik. 

Jag tyckte det kändes oerhört svårt. Men klämde ur mig två sidor i alla fall. Känns som att den som gör det borde komma in. Om den inte skriver något helt vansinnigt. Men det tror jag inte att jag gjorde. Eller det vet jag, för jag kände mig lite osäker ändå - och föreslog min klasskamrat A att vi skulle byta ansökningshandlingar med varandra. Hennes var mycket bra, så jag hade inga förslag om hur den kunde bli bättre. Och hon hade bara några tankar, så det kändes ändå tryggt att skicka in den efter det.