Små, små steg

Jag har börjat min skrivkurs för Monika Fagerholm, hennes så kallade "hemliga skrivskola". Förutom att den inte är hemlig. Hur som helst har jag hoppats att den ska hjälpa mig in i mitt projekt som jag kallar för den anspråkslösa arbetstiteln Meningen med livet. Vi hade vår första lämning den 10/6 och dessförinnan hade vi fått lämna det vi hade skrivit så långt. Den där lämningen hjälpte mig att arbeta mig in i manuset lite igen. Men det var svårt. En annan sak som hjälpte mig, rent praktiskt, var att jag reste bort på en skriv-weekend. Eller en lördag till måndag, och bara till Örenäs slott här nästgårds. Där satt jag med två skrivkamrater, K och S, och körde pomodoro-metoden. Det är verkligen effektivt, både med metoden och att sitta tillsammans. Så det gjorde att jag skrev på, trots att jag tyckte det var svårt. Svårt att komma in i det hela, förstå vad jag skriver om, vad som behöver berättas.

Nu börjar jag ana en känsla vid horisonten kring manuset. Vet inte riktigt vad jag ser, men något ser jag där framme. Betar mig ditåt ord för ord. Det ska också bli intressant att ha mitt första handledningssamtal på onsdag. Jag vet inte vad jag väntar mig alls, men hoppas på att i samtalet komma fram till något i mig själv som håller sig dolt.