På flykt från ett sorgebud 

av David Grossman

Jag har läst annat av Grossman men inget har drabbat mig som den här.  För mig är det ren författarmagi, en läsning som får mig att stanna upp och undra hur det är möjligt att skriva så här.

I morgon fyller jag tjugo

av Alain Mabanckou

Det här är en afrikansk uppväxtskildring som öppnade upp något inom mig. Hur världspolitik svävade kring den unga huvudpersonen, det gjorde något särskilt med texten. 

Bonjour tristesse

av Françoise Sagan

I min gamla utgåva finns både Ett moln på min himmel och Skymten av ett leende, så för mig är de för alltid sammanlänkade. Jag läste boken flera gånger som ung, den enda bok jag läst flera gånger tror jag? Och var väldigt fängslad av den stämning Sagan skrev fram.

Igelkottens elegans

av Muriel Barbey

Det här är en bok med en värld jag kände mig hemma i. En viss typ av intellektualitet som helt enkelt kändes som jag. Dessutom var den vacker, även om jag kunde se vissa brister var känslan av hemhörighet överväldigande. 

Morgon i Jenin

av Susan Abulhawa

Det här var den typen av läsning som öppnar upp ett skeende eller fakta och levandegör det. Känslan av att förstå något på djupet, konflikter och det som annars kan tendera att bli nyhetstexter eller död materia i en historie- eller samhällsbok. 

Den röda grevinnan

av Yvonne Hirdman

Precis som Morgon i Jenin gav den här boken mig en ny känsla för något som tidigare varit död kunskap. Det kändes som att jag fick komma in i den europeiska historien ur en annan vinkel, fick se skeenden från en annan plats, och dessutom levandegjorda.

Titel

Titel

Drömmar i tredje riket

av Charlotte Beradt

En av de mest intressanta böcker jag läst. I den samlar den tysk-judiska journalist femtio drömmar hon fått återberättade för sig som visar att diktaturen tog sin in drömmarna på olika vis. Att människor förhöll sig till och bearbetade det som skedde när de sov.